Friday, November 7, 2008

Två telefonsamtal

En ganska klen dag bland alla andra blev så plötslig en smått unik dag. De ringde från Academic Work och ville ha mig till en intervju så äntligen. Jag ska dit på tisdag, nu gäller det bara att hålla tummarna och försöka ge rätt intryck, men jag vill verkligen ha den tjänsten, jag menar verkligen. Jag tror det är en sådan sak som syns faktiskt. Några minuter senare hade jag bekräftat mitt boende hos polaren B som med glädje upplät sin soffa till mig för en natt. Härligt med goda vänner! Inte långt efter det så ringer så min bror. Min bror har jag inte helt sällan lite dåligt samvete för att jag inte ringer speciellt ofta. Är troligtvis min telefonskräck som sätter käppar i hjulen, den gör nämligen inte någon speciell skillnad på totala främlingar eller nära och kära. Hur som helst meddelade han att han planerade ha öppet hus hemma hos sig i Norrköping nästa vecka. Han fyller jämna 40 bast nu i veckan och det är av den anledningen. Det vore svinkul om jag kunde hitta pengar och möjlighet att åka ned, tyvärr är det precis som alla färdmedel här i världen utom apostlahästarna, inte gratis. Vi får se vad magkänslan säger efter intervjun på tisdag tror jag. Måste i vilket fall som helst tillbaka till Hudik för att gå på nån slags informationsträff på arbetsförmedlingen på onsdag.

Annars då? Tjaa, man får alla möjliga andra märkliga idéer när man sitter hemma arbetslös. Men en sak är att det här med att skriva ganska snabbt liksom tar fatt i en. Man börjar fantisera om att skriva mer och så... jag vet att mina inlägg gärna är lite i överkant långa, men med lite tur finns det några av er där ute som gillar det. Det skall sägas att jag efter ett internsivt letande insett att just den här blogg sidan inte verkar ha någon räknare för hur många besökare man har. För allt jag vet sitter jag med andra ord och skriver för virusen därute i cyberspace. Men bloggen startades trots allt mest som ett nyfiket projekt så det må så vara. Men kommentarer är alltid kul (fin vink!).

En annan blogg jag hittade till för ett tag sedan talar en del om en grej man kan anmäla sig till där man ålägger sig att skriva 50000 ord på 30 dagar, omkring 1666 om dagen som bloggen behändigt nog räknade ut. Jag vet egentligen ganska litet om själva grejen, men ska väl kolla upp det vad det lider. Men idén bygger tydligen på att skaffa sig vanan att skriva, snarare än att skriva något med riktig kvalitet, vilket låter vettigt på sitt sätt antar jag. Jag återkommer om den saken, det verkar ganska kul i alla fall. Om nu inte intervjun på tisdag här ger något kanske jag ska skjuta ett lösskott mot att bli författare? Nej, skämt åsido, författare är människor som jag tror är väsentligt mer disicplinerade än mig i sitt skrivande och som förmodligen skrivit mer eller mindre större delen av sitt liv. Men det kan vara kul att prova! Man vet ju aldrig, kanske man hittar en dold talang hahaha. En annan sak man kan testa är att skriva fanfiction. Något som egentligen borde passa mig med tanke på min fascination vid olika serier och böcker. Men jag undrar jag... Har iaf registrerat mig på en fanfic sida, men om det blir någon story, om jag vågar berätta vilken det är eller ens vilken sida det handlar om, återstår däremot att se. Något att tänka på iaf. Bara grejen att sätta ett mål på ett visst antal ord på en månad som man bara ska komma upp i, så länge det handlar om text och inte upprepade ord, kanske är kul?

Nåh, en annan sak som faller in är att läsa egna böcker, jag siktar på att recensera Goldfinger och En Dag i Ivan Denisovitjs Liv innan helgen är över. Vad tror ni om det? Och jo... "svartkonstboken" är fortfarande inte lokaliserad, var kan den vara tro??

4 comments:

Sara said...

Ja, testa NaNoWriMo! Det kan vara jäkligt bra att ha nåtsom "pushar" en så att man kommer igång. De som verkligen blir författare är ju de som har disciplinen att verkligen få ner sina historier på papper...vilket är svårare än man kan tro....

Anonymous said...

Tam tam taraaaaa! En till kommentar!

Jag är ju faktiskt en av de som gillar långa inlägg, och som gillar att skriva långa mail å sånt också ju...det vet du =)

Jag har inte hunnit kolla in saladfingers ännu. But I will!

KÅRAM

Anonymous said...

Okej...nu har jag kollat in Salad Fingers...och vad är det för hemsk psykadelisk skapelse? Och musiken....och ljuden....helt galet och lite halvt fascinerande precis som du sa. Min käre pojkvän roade sig med att imitera den rösten hela kvällen igår och krafsa med långa fingrar i såväl hår som öron och säga "I want to feel the rost"...Riktigt nära vill man inte ha Salad fingers.

DS said...

NaNoWriMo var namnet ja.. Men jag ska absolut kolla upp det, det verkar nyttigt! Angående Salad Fingers, tjaa, jag varnade dig faktiskt:) Men fascinerande som sagt, kul att även grabben uppskattade skapelse, ledsen att hans gillande tog sig dylika uttryck dock, men det kunde jag tyvärr inte styra över:P