Saturday, November 15, 2008

Halt som attan!

Lördagar brukar far dra med mig ut på en längre promenad om det inte är något speciellt. Idag var inget undantag, och med skammen skinande röd i hela fejan så erkänner jag att jag nu för första gången prövat på stavgång. Men det var faktiskt för att det var halt! Så det så, svinhalt till och med, och med de ack så praktiska gympadojjorna på fötterna var det ett smärre äventyr att ta sig runt den vanliga rundan.

Det är faktiskt en lite märklig grej det där med stavgång, pappa är övertygad om att yngre kommer börja med det allt mer framöver också, och det kanske han har rätt i, vad vet jag. Men nog ser det förbannat lustigt ut? Det var en evinnerlig tur att vi höll till ute i bobyggden där en bil i veckan är något man skriver i tidningarna om (om de hade funnits där alltså). Det är däremot svårt att komma ifrån att det verkar vara väldigt effektivt. Jag var klart mer ansträngd än vad jag brukar vara när jag kom hem.

Annars har en stor del av dagen gått åt till att bekämpa ett vansinnigt irriterande virus som nästlat sig in på min dator. Efter att ha surfat efter lösningar, testat en massa varianter själv, ringt en vän och testat vidare samt till slut med vansinnet stående vid dörren gjort säkerhetskopior på en del viktiga mappar som förberedelse för en total formatering, verkar det slutligen som att en systemåterställning räckte för att bli kvitt eländet. So far so good! Polaren som jag ringde har jag inte träffat på ett tag och det svider alltid lite att jag numer nästan bara hör av mig när jag har problem med datorn. Men å andra sidan är det en väg med färdriktning åt båda hållen, han hör inte av sig allt för ofta själv. Vi kom i alla fall fram till att vi ska försöka ses lite framöver när vi nu bor på samma ort och allt. Han jobbar vansinnigt mycket dock och på knepiga tider dessutom så vi får se när det blir av.

Ikväll kör Svt en special med stå-upp komik, från ungefär klockan åtta till sena natten. Jag är riktigt sugen på att ta bilen till kiosken för första gången på lääänge och inhandla lite julmust (jo, jag vet, det är galet tidigt, men det är snart sagt den enda läsk jag är ärligt förtjust i) och kanske en påse chips och inte lämna soffan mer än i nödfall. Den typen av komik är jag inte bara förtjust i utan även väldigt fascinerad. Jag har många gånger önskat att jag hade mer av en dylik ådra i mig, men jag är för lite teaterapa för det. Kul ska det bli hur som. Jag är även svårt svårt sugen på lite öl, och kanske en whisky, det känns som det var oerhört länge sedan sist jag njöt av dessa drycker, egentligen är det bara två veckor... men det är länge nog när tillvaron är som den är. Siemens hörde av sig på mail igår och meddelade att jag inte skulle bli kallad till sista träffen för trainee tjänsten, lite tråkigt naturligtvis, men gasturbiner var å andra sidan inte helt och hållet min grej och jag antar att det lyste igenom i samtalet. Fördelen är att jag nu inte behöver fundera alls om det visar sig att jag får jobbet som byggledare i stockholm, det är bara att låta flyttlasset gå snarast i så fall. Ack vilken lycka det vore!

2 comments:

Anonymous said...

Åh vad tråkigt att det inte blev ngt med Siemens, men vad faen...jag är övertygad om at du snart är här! I Hufvudstaden där du hör hemma ;) kram på dig

DS said...

Mmm, ja pepprar järnet och knackar på alla trän jag ser... Kram tebax!