Lite politik kanske?

En gräsligt stor del av medias utrymme idag behärskas av vad som allmänt verkar kallas krisen inom Socialdemokraterna. Oaktat vilket block man röstar på så borde detta vara något som oroar fler än det faktiskt gör. Jag är nämligen av den bestämda åsikten att ska ett land drivas framåt framgångsrikt så krävs en skarp, uttalad och utmanade opposition, oavsett vilka som bildar regering för tillfället. Utan opposition värd namnet tacklar makthavarna nästan undantagslöst av, de tappar fokus från vissa frågor och blir helt enkelt en smula bekväma. Detta var något som jag tror i min ringaste mening hände just socialdemokraterna, ett något för lång nära ohotat styre av Sverige gjorde en del bekväma. Det drog dessutom till sig medlemmar som kanske egentligen inte var just socialdemokrater i själ och hjärta men tyckte att det där med att kunna påverka via Sverigest största parti, det verkade läckert. När partiet sedan råkar på motgångar så verkar det ganska logiskt att den här typen av interna stridigheter kommer till ytan. Det får vara som det vill med det, jag hoppas de enas runt en ledare som partiet kan samlas runt så de återigen kan skapa en opposition värd namnet och som kan tagga till vår folkvalda regering att anstränga sig det där extra eller plocka upp bollen om de tappar den.

Nu kanske jag låter som en kappvändare... och det är väl inte helt omöjligt att jag är det heller. Jag tror inte en ideologi kan vara det rätta valet i alla tider, världen funkar inte så. Den förändras och växer och går framåt på ett ytterligt dynamiskt sätt och oavsett hur flexibelt ett parti kan tänka sig vara så kan de inte lägga om sin politik så fatalt att de konstant kan hänga med i svängarna utan att tappa sin egen identitet. Alltså är det bra med maktskiften vill jag komma till, bara de kommer i rätt tid.

Ett annat ämne jag skulle vilja ta upp är intelligens. När jag satt och funderade på det här inlägget så kom jag fram till att om politik kan vara kontroversiellt så är det här minförsedd mark på allvar, men jag tror jag bara kommer skriva som jag tänker i alla fall så får det bli vad det blir. Men i alla fall. Intelligens är något som vi alla relaterar till något, men vi är ytters sällan överens vad det handlar om. Vissa lägger stor vikt vid sådant som IQ, vilket bygger till enormt stor del på förmåga till logiskt resonemang. Det den stora bulken av vetenskap går ut på. Gott så. Andra pekar på det med EQ som ett bättre mått och här ska sägas att jag inte studerat begreppet ingående, men vad jag förstått så tar det med i beräkningarna din förmåga till empati i det hela. Det vill säga att kunna relatera till andra människor och förstå deras situation och hur de mår. En beundransvärd och mycket bra egenskap. Men är det intelligens? Man kan väga in social kompetens, att kunna föra sig i olika sociala sammanhang och känna av vad situationen kräver för typ av agerande. Något säger mig att EQ har ganska mycket med det att göra också. Fantasi är även en mycket stor del, utan fantasi saknar du förmågan att tänka utanför ramarna och otroliga uppfinningar som bilen, datorn, internet, månraketen och mobiltelefonen hade omöjligen sett dagens ljus. Avslutningsvis så har vi resonemang baserat på erfarenheter och/eller inlärd kunskap. Alla dessa kräver olika typer av begåvningar, men samtliga tenderar vi att samla i begreppet intelligens.

Här kommer då kontroversen. Vi ser att intelligens består av flera delar, det är komplext och består av olika delar begåvning samt medfödd talang. Men av alla egenskaper vi kan födas med så tror jag just intelligens är bland det mest förbjudna att skryta om. Nu bor vi i Sverige så det här med att skryta är straffbart som det är. Men att säga att jag är bättre på fotboll än du, lyfter tyngre skrot, har högre kindben, större muskler, finare hår, blåare ögon, spelar bättre gitarr, har bättre sångröst. Allt detta kan vi ändå köpa om någon säger det, det är områden där vi alla alltid är mycket medvetna om våra egna begränsningar. Men GUD FÖRBJUDE att någon säger att de är smartare än du! Kopplingen blir ofrånkomligen omedelbart att de inte bara sa att de var smartare, de sade dessutom (mellan raderna, självklart!) att du är dum! För så måste det vara, just när det kommer till intelligens så är allt plötsligt svart/vitt. Är någon smartare än jag så måste ju jag vara dum, eller?

Har man väl konstaterat det så finns det en ännu konstigare twist i samhället. Det är nämligen ok att tjäna sitt levebröd på att utnyttja sin intelligens i ett yrke, men att utnyttja att du begåvats med ett vackert yttre som du dessutom förmodligen jobbar rätt hårt på att upprätthålla, det är minsann inte ok! För JAG skulle ju inte kunna försörja mig som fotomodell, då ska ingen annan det heller, de får väl läsa vidare som jag! För jag skulle aldrig drömma om att säga att de inte har den begåvningen, även om det är precis det jag tänker när jag ser deras bilder i tidningen.

Såg ni vad jag gjorde där? Om inte så generaliserade jag något alldeles våldsamt. Det ska man såklart inte göra. Men ibland måste man nästan göra det för att åskådliggöra en populär åsikt som annars kanske går oemotsagd, och det är inte bra det heller. Sedan så är det ganska kul också!

För övrigt så har Henrik Schyffert börjat med en ny show "Ljust och fräscht" tillsammans med Fredrik Lindström. Återigen har han använt sig själv mer som inspiration för att driva lite med den svenska folksjälen. Verkar hur kul som helst! Eftersom jag har fått någon slags anti-reaktion mot just ljust och fräscht så kommer jag kanske till och med gilla den ännu mer. Risken är väl bara att jag snart inte får ha mitt mörka och murriga ifred... Jag avslutar med ett klipp på en mycket trevlig visa som satt sig ganska ordentligt till rätta i min skalle på senare tid.