Magkatarr kan suga min....!

Eländet började i söndags och verkar inte ha minsta tanke på att ge med sig. Jag lade ganska snabbt om kosten (har haft tidigare sammanstötningar med eländet) till ingen nytta. Gjorde även det fatala misstaget att försöka följa någon slags GI inspirerad diet på måndag kväll (och därmed tisdagens lunchlåda) med en gratäng mest gjord på ost, grädde, en broccolikvist och (det här är inte smart, jag vet) nästan ett helt blomkålshuvud. Massa nyttigt med grönsakerna förvisso, men blomkål ska jag ju veta sedan tidigare, är något man bör vänja magen vid. Annars protesterar den gärna genom att producera giftiga gaser. Så nu var jag både väderspänd och katarrdrabbad. Bra plan där! Idag och igår var något bättre, men nu börjar det faktum att den inte ger sig av sätta sig på nerverna och därmed humöret. Köpte preparat från apoteket idag, men de hjälpte föga av någon anledning. Ett varmt bad hjälpte för stunden, men nu är min otrevliga kompis tillbaka. Jag borde egentligen äta något mer idag, men jag kan inte för mitt liv klura ut vad det skall tänkas vara. Hade tagit upp köttfärs, men kom på att jag inte borde äta stekt mat så vi spar det till imorgon med hopp om bättring.

Till helgen kommer kära mor hit. En utmärkt ursäkt för att låsa in sig från krogen. Jag var in på mitt konto för ett tag sedan och blev inte så lite ledsen i ögat när jag insåg att även min kompis 30-års skiva hänger ordentligt i farozonen såtillvida jag inte scorar en sjukt billig tågbiljett på auktion. Som om det skulle hända en helg mellan Stockholm och Gävle... Jag som redan lovat dyka upp, fasen! Jag trodde verkligen på allvar att mina svältdagar åtminstonde var över, även om jag på intet sätt räknade med att bada i rikedomar. Men mamma ja... hon kommer hit beväpnad med en symaskin för att skapa gardiner. Med lite tur sätter de stopp för ekot i lägenheten och med ytterligare lite tur så har hon tyger jag kan acceptera med sig. Hon lär i vilket fall nästan slå knut på sig av lycka när hon får höra att jag börjat sjunga i en kör om jag känner henne rätt. Kör frågarn ni? Nu har han tagit knark igen och fått hybris. Ja, det är möjligt, men det är inte det värsta. Det värsta är att det var brorsans tips om fritidssysselsättning, så nu lär han bli olidlig (ibland tror jag brorsan vill göra om mig till nån slags mini-me...). Kören heter iaf Concordia, sjunger mest klassiska stycken och har årligen en del konserter. Jag hade en provsjungning som jag var galet nervös inför ända tills den satte igång (precis som med allt annat med andra ord) och numera är jag 1:a bas om någon undrar. Jag är en ganska van notläsare, har läst pianonoter sedan jag var riktigt liten och sjungit i massor av körer fram till jag träffade målbrottet. Men de hade sällan så många stämmor som de här människorna har. Det var inte alls självklart att se vilken rad man skulle kolla på för att hålla reda på sin egen stämma. Märkpenna och blyerts verkar kunna bli goda hjälpmedel.

Annars förflyter dagarna i en ganska trevlig lunk (minus det magonda) med tv-serier som criminal minds, bones, scrubs, fringe och det senaste tillskottet (som jag inte vågar rekommendera ännu) knight rider 2008 som mina eftermiddagsvänner. Enda man saknar är kanske lite mer mänslig kontakt, men jag fick massage på jobbet idag så nu står jag mig säkert några månader.

Simma lugnt gott folk och akta kallsuparna!