Ok, så det är snart ett år sedan jag hamnade i Stockholm, men jag kom på att under mina första dagar inträffade en serie händelser som vid tillfället var allt annat än muntra, men som ändå bjuder på lite humor. Händelserna sammanfattade jag i ett mail till min förra chef när hon förhörde sig om hur storstan behandlade mig. Så, på några rader så kan ni läsa vad jag skrev för några månader sedan:
Första
dagen på jobbet idag, känns spännande! Synd bara att allt hamnade lite i skuggan
av att jag blev utelåst från min egen lägenhet igår kväll. Jag fick ju nycklarna
i fredags (en uppsättning om två nycklar bara…) och flyttade sedan under
lördagen. Så långt allt väl. Sedan sov jag hos släkten i Vaxholm till söndagen
och for till lägenheten för att greja lite, på eftermiddagen var jag sedan
bortbjuden på middag hos min kusin i Täby. Detta skulle visa sig bli smått
ödesdigert. Efter en väldigt trevlig middag med tillhörande vin kommer jag så
hem till min bostad närmare tiotiden och blir väldigt varse att min
lägenhetsnyckel minsann inte rår på porten till huset! Frustration ditt namn är
David… Det var nog tur att varken mäklaren eller säljaren var där just då. Jag
fick sonika ringa mamma som kom och hämtade mig i Danderyd och pallra mig iväg
till jobbet imorse minus alla papper jag skulle haft med mig egentligen som låg
i tryggt förvar i min låsta lägenhet. Hoppas jag kan få ordning på det här idag
bara, jag är inte så pigg på att börja leva efter begränsade utegångstider så
här efter trettio. Jobbet å sin sida verkar lovande, om jag får koll på
IT’nJ
No comments:
Post a Comment