Årets första riktiga frost

När jag yrvaken staplade ut i köket i morse och konstaterat att det var slut på mjölken till frukostgröten, slängde jag ett getöga ut genom fönstret och möttes av ett landskap lika vitt som den oartigt frånvarande mjölken. Jahapp, då var den här då... En konsultation av termometern visade på stolta -1,6 grader och det första osvikliga tecknet på att vintern närmar sig var ett faktum. Bra eller dåligt undrar ni? Jag har inte riktigt bestämt mig än, men det skall sägas att morgonen var strålande vacker, så det hjälpte. Annars brukar jag bara se fram emot vintern om jag vet att jag kommer ha möjlighet att ställa mig på en snowboard någon gång under vintermånaderna. I dagsläget ser sådana planer oerhört osäkra ut, mycket på grund av att min bräda är sönder efter en spektakulär vurpa i Narvik för en del år sedan. Sedan dess har jag helt enkelt inte haft råd att skaffa nya grejor. Faktiskt riktigt tråkigt, jag saknar åkandet mer och mer för varje år käns det som. Men å andra sidan kräver det vintrar som inte hört talas om global uppvärmning också, och de verkar tyvärr vara ganska sällsynta nu för tiden. Alternativet är att framgångsrikt uppvakta Jaqueline Onassis så man får råd att åka till Alperna eller motsvarande.

Lite skojig dag i skogen idag, främst för att det var lite klurigare än vanligt. Därmed iofs även jobbigare, men måste jag fokusera mer på det jag gör och försöka lösa problem så orkar jag i allmänhet mer också. Att stå inne i ett buskage, böjd som ett frågetecken runt en massa smågranar, ena stöveln nere i en bäck medans man försöker att framgångsrikt fälla en tilltagen björk åt rätt håll över en väg, som befinner sig närmare två meter upp för en slänt gav en helt ny dimension till arbetet. Jag hoppas ärligt att jag har fått tag i ett betalt jobb innan man måste börja ta med snötyngda grenar i beräkningen också (för att inte tala om snötäckt mark när stockarna skall dras ihop, jag utmanar samtliga läsare att försöka rulla iväg en 5m stock med lite drygt en halv meter i diameter som fällts ner 3dm i blötsnö, huga!).

Kanske märks på språket att jag är på aningens bättre humör idag? Det stämmer bra det, pratade men en god vän som jag inte hört av på länge på telefon i nästan en timme igår (vilket är enooormt länge för mig som lider av en lätt telefonskräck). Sedan väntade ett världsmästarlångt mail från en annan god vän på mig när jag kom hem från skogen. Små saker som gör vardagen så mycket lättare! Men jag börjar bli lite orolig för mina ambitioner på läsfronten, det var ett tag sedan nu som jag läste ut en bok, hmmm. Kanske borde ägna en del av kvällen åt lite läsning. Vi får se... har även ett projekt att lära mig Blackbird på gitarr ordentligt, samt Israel Kamakawiwo'oles (säg det fem gånger snabbt ni...) version av Somewhere over the rainbow på ukulele. Den senare är kanske världen abslolut bästa må-bra-låt som finns just nu. Normalt är det inte alls min sorts musik, men den här sätter sig precis där den ska. Ska nog ta och lyssna på den en gång till bara för det. Simma lugnt gott folk!