PBL

Klockan e 06.00 på morgonen, snart ska jag iväg på min andra utbildning i stockholm, och vilken det är i ordningen totalt vette gröne, men nog har det hunnit bli några stycken. Tanken är alltså att jag ska sätta mig i i juridiken kring Plan- och Bygglagen. Jag hoppas verkligen det är bra föreläsare, juridik är ett ämne som jag bävar lite för. Det är självklart att ämnet är galet viktigt i mitt arbete, det är bara det att det kan vara så oerhört mördande tråkigt att sitta på en föreläsning och rapa lagparagrafer tills ögonen går i kors. Vi får se vad det blir av det. Jag har haft starka förhoppningar att jag ska kunna träffa min snygga vän A ikväll, men hon har inte hört av sig som lovat, vi får se vad kvällen bjuder. Klart är att jag inte gärna hänger på hotellrummet hela kvällen och eftermiddagen. Jag ska ifos bo rent galet centralt så det vore knäppt om jag skulle behöva göra just det.

En sträng har gått på min gitarr, samma vanliga d-sträng som alltid går. Någon gång skulle jag vilja sätta mig ned med en gitarrbyggare med lite tekniskt intresse och klura lite på det där. Fenomenet är ju knappast nytt, nämnda d-sträng är i 9 fall av 10 den sträng som helt plötsligt ger upp hoppet, och så länge gitarren har funnits har man alltid liksom accepterat det. Teknologen i mig känner det som ett fullständigt vettlöst resonerande, dylika mysterier och problem skapades för att lösas! Har iofs hör om en snubbe på Sandvik som utvecklat ett par nya stålsträngar (en grabb som jag kom fram till att jag var på språkresa till Österrike med för en oherrans massa år sedan, kvalificerar det mig till "jag mötte Lassie" klubben?) men jag är fortfarande en strikt nylonsträngar-kille och jag är oroad för att om man satte stålsträngar på min gamla skolgitarr så skulle den flyga i bitar. Visst, en ny stålsträngad gitarr ligger på önskelistan, men så gör även förra inläggets lista om sommaraktiviteter, liksom ganska stora planer på möblemang och annat smått och gott till lägenheten. En gitarr ligger alltså långt in i framtiden.

Gud så skönt att det är fyra dagars vecka för övrigt! Känns galet bra! Åsså har man det där lajbans med Big Comedy tour på fredagen och annat lajbans på lördagen. Måste bara komma ihåg att hämta ut biljetterna idag. Om det inte var för att jag så totalt saknar talang för det så hade jag älskat att försöka ge mig på en karriär som stå upp komiker, men min teatrala förmåga är inte god nog. Men jag älskar stå upp, även om kvalitén kan variera enormt. På denna tour är åtminstonde min svenska favorit Johan Glans med, och han brukar sällan underprestera. Nä, nu måste jag springa till tåget. Aces High!

Jag älskar Emma

Det tål att skriva om och om igen, vårsol och varma vindar gör underverk med humöret! Helgen som är igång verkar bli ganska lugn, även om det från min sida finns intresse av att hitta på både det ena och det andra så har de bekanta jag har i stan farit iväg på annat håll. Just typiskt. Jag kom nyligen in från en lite dryg timmes promenad i rask takt (om ingen kedjar ihop mina fötter så kan jag ha stora problem med att gå långsamt och bara flanera, något som enligt mina teorier hänger ihop med att jag är mer eller mindre uppvuxen på landet, där gick man ofta och gick man inte fort kom man liksom aldrig fram heller...). Nu är jag varm vill jag lova, och det känns helt ok att min balkong inte får sol förrän om några timmar. Den brukar snedda in där strax efter fem. En kollega tyckte det var sen, men va tusan, fem dar i veckan är jag ändå inte hemma före det så det tycker jag känns helt ok. I torsdags så var jag iväg och köpte nya möbler till balkongen och firade med att ta en sillmiddag i kvällssolen.

Emma som jag så uttryckte min kärlek för i rubriken är alltså mitt nya café set. Nästa plan är att skaffa trall till golvet. Först hade jag tänkt en slags grå mönstrad matta i ett hårt plastmaterial, men nu tycker jag att trall skulle bara bli så mycket snyggare. Tur jag inte köpte allt på ett bräde!

Återstår nu bara att se hur den här dagen skall avslutas. Det står öl i kylen och blir svalare as we speak, men som sagt ingen god vän i närheten att avnjuta den med heller. Klockan är inte ens ett heller så det känns lite tidigt... Kanske får gå ned på affären och inhandla ingredienser för den tänkta pastasalladen som får bli eftermiddagens vårinspirerade meny. Jag vet inte hur ni gör er, men enligt mig så är soltorkade tomater och någon form av fetaost ett måste i sådana. Skål!

Chili con carne och roliga spelningar

Gävle har ett förvånansvärt bra musikutbud om man bara orkar leta lite. De största kändaste artisterna kanske inte dyker upp, men i ärlighetens namn är det inte så många av dem som jag är intresserad av att höra heller. Men de lite mindre artisterna samt en hel hög okända som turnerar runt sverige i väntan på att bli upptäckta verkar ha gjort Gävle till en självklarhet. Kanske för att publiken i Gävle verkar väldigt tacksam, trots att det är spelningar flera gånger i veckan så här på vårkanten så springer folk på så mycket de alls kan. Sålunda har även de minsta spelningar en anständig publik och en stämning därefter. I förra veckan var jag och kollade på Miss Li och hennes förband Hägge. Jag hade inte hört just något av dem förut och blev positivt överraskad. Även om jag slogs av en tanke att bådas musik skulle riskera att bli lite tjatig på skiva, så blev den helt förträfflig live, en härlig inställning och inlevelse gick väl ihop med den ganska sällsynta, positiva men ändå kvalitativa musiken. Visst, lite ompa ompa kanske det var, men det var jag beredd på och det var aldrig så det störde. Men visst är det lite lustigt att det är så sällan man hittar de där bra artisterna som spelar fartfylld glad musik som man bara kan bli glad och igång på? Jag är med andra ord inte killen som bara kan slå på radio RIX för att åstadkomma det, det får snarare en motsatt effekt. Sån e jag.

Den väna flickan från Norge tog sin tid på sig att svara och tillslut skrev jag igen i ren desperation. Samma kväll fick jag ett svar, mycket trevligt! Får se om vi kan uppehålla kontakten fram till ett eventuellt möte i framtiden. Jag hoppas!

Dagarna verkar flyta ihop lite nu, det är härligt väder så man försöker vara ute lite, vi har snart vårkonsert med kören vilket ständigt surrar i tankarna och maj månad i övrigt bjuder på aktiviteter så hälften vore nog. Sammtidigt går man och klurar på vad i hela fridens namn man ska prioritera i sommar. Jag har helt enkelt ingen aning, varken tid eller pengar räcker till på långa vägar, och då har jag inte ens speciellt stora idéer (för att vara mig, storhetsvansinne är ett alldeles för milt uttryck för att beskriva min tidigare sommarplaner). Vi skulle kunna köra en lättare lista på vad som önskas:

1. Ballongflygning, en störthärlig människa i stockholm har detta som sommarsyssla och jag skulle älska att få möjligheten och ställa mig i en sån där korg.
2. Surfresa, kanske den idén med störst hybrisvarning, men ack vad härligt med säg en vecka på någon mindre känd surfort.
3. Dykning, åtminstonde fyra dyk under en weekend nånstans som inte är i svenska svarta vatten med sikt på under metern.
4. Roskilde, aldrig varit där, alltid jobbat eller varit pank. I år är jag sugen på allvar, frågan är bara om jag inte blivit för gammal för festivalliv:)
5. Åtminstonde börja greja med min gamla skrotbil (en Saab V4, 96.). Men det är inte så enkelt som det låter, bilen måste lyftas och jag ska gå loss med en rondell ordentligt för att kapa bort en del skyddsplåt och sedan på något vänster lära mig svetsa så jag kan sätta dit förstärkningar.
6. Hälsoresa. Ok, kanske låter lite... ja, jag vet inte vad, men jag är inte alltid överens med hur min kropp mår och hur jag mår mentalt. Jag har funderat allvarligt på att ta några dygn på ett sådant där hälsohem där man kör tarmsköljning, käkar vego-mat och rent allmänt avgiftar kroppen modell chockterapi. Jag har kommit igång med en vettig träning nu, men jag är nyfiken på vad en sådan upplevelse skulle ge. Tänk om man skulle komma hem och inte vara sugen på öl när lördan kommer! Vilken totalt katastrofal men ändå underbar grej! Jag hyser i vilket fall som helst inga tvivel på att öltörsten kommer slå igenom förr eller senare, men kunde den bara lägga sig på sparlåga någon månad skulle det vara intressant att se effekterna med sund mat och träning. På egen hand har jag helt enkelt inte den självdisiplinen, jag är alldeles för mycket livsnjutare.

Nä, nog för den här gången. Men chili con carnen då? Tja, den ätes i detta nu, mumsigt och kryddigt värre!

Uti vårsoolens daaar!
Puss på er!